Ilska – den tvivelaktiga lyxen
Om vi önskade leva var vi tvungna att befria oss från
ilskan. Dåligt humör och våldsamma känsloutbrott
var ingenting för oss. De kan kanske vara en tvivelaktig
lyx för normala människor, men för alkoholister är
de rena giftet.
— ANONYMA ALKOHOLISTER, s. 58.
”Den tvivelaktiga lyxen.” Hur ofta har jag inte
kommit ihåg de orden. Det är inte bara ilska som
helst bör reserveras för icke-alkoholister. Jag gjorde
upp en lista och tog med berättigad vrede, självömkan, självgodhet, kritik, falsk stolthet och falsk
ödmjukhet. Jag blir alltid förvånad när jag läser
det korrekta citatet. Principerna i programmet har
hamrats in i mig så noga, att jag tror att alla de här
andra karaktärsfelen också står uppräknade. Tack
gode Gud för att jag inte har råd att tillåta mig
dem – annars skulle jag säkert vältra mig i dem.
Vår litteratur är direktöversatt från de amerikanska originaltexterna. I USA har man en annan relation till ordet Gud än vi har i det mer sekulariserade Sverige. Som alkoholister saknar vi själva kraft att ta oss ut från vårt fängelse. Vi behöver hitta en kraft som är större än oss själva. För den som har en religion kan Gud, Allah eller Budda osv fungera. I våra texter står det “Gud, såsom du uppfattar honom” Många av oss har inte den övertygelsen. Men vi upptäcker att vi hittar den i mötet med andra alkoholister som tillfrisknat. AA-gruppen blir vår högre kraft till att börja med. Med tiden och genom stegarbetet får vi vad vi kallar för ett andligt eller själsligt uppvaknade. Vi blir befriade från besattheten att dricka och börjar känna en ny och högre kraft i våra liv. Vi hittar den kanske i naturen, livet, universum eller någon annan form av en kraft som är närvarande. AA:s program fungerar oavsett om man har en religion, är ateist eller agnostiker.